måndag 29 december 2008

Saker försvinner så lätt


Efter en bra dags arbete med mycket flit skulle jag och min bror bara hänga tillbaka dörrarna efter golvläggningen utropar min bror att ”Vafan har vi redan förlorat en dörr?”. Mystiken i Skogås tätnar.
/S

söndag 28 december 2008

Nya bekantskaper

I två dagar har jag, min bror och vår inneboende Viktor rivit ut gamalt plastgolv och bankat in ett stiligt parkettgolv i vår nya lya. Vi är riktigt nöjda. Grannarna riktigt sura. Dock verkar Jaque som just var här och berättade att vi bor i ett fuskbygge utan ljudisolering ganska hyvens. Fortsättning följer..
/S

Mina nya sambos och parketten

onsdag 24 december 2008

Cheap Theo


Theo


Multimiljonären som startade Cheap Monday.

God Jul

Jag glömde göra reklam för SRs Berlinkorre Per Eurenius program om mig och mina vänner i Berlin som sändes idag klockan tre. Det närmaste ni kommer mig är väl att lyssna på min fars årliga uppesitterkväll på i P1 som pågår som bäst.
Jag var ute en hel del och letade klappar i Berlin och hittade faktiskt en hel del. Dock bara till mig själv. Betade av en hel del grejer från min egen önskelista. Var därför tvungen att springa på stan båda dagarna sedan jag kom hem i förrgår. En bakfull men hjälpsam Stellan hakade på idag. "Man blir alkis av att bo centralt" suckade han och tittade ned på Götgatan från hans mammas nya lägenhet.
Nu ska jag provsmaka skinkan.

T

söndag 21 december 2008

Förvirrad

Nu flyttar jag. I januari blir det lite plugg på universitetet i Stockholm. "Manusförfattning för moderna medier" heter kursen som jag ska lägga min tid på. Ett och ett halvt år i Berlin blev det till slut. Alla som bott här säger att Berlin är svårt att lämna. Jag håller med. Det är asknepigt! Till och börja med blev jag igår glömd på en bensinmack någonstans mellan Berlin och Leipzig. Jag och mitt innebandylag hade pausat på mcdonalds och när jag kom tillbaka efter att ha köpte lite färdmedelsöl var bussen borta.



Sedan var tanken att jag skulle flyga imorse klockan halv nio. Det gick sådär. Jag hade planerat att gå ut och festa och sedan dra direkt till flyget efter en snabb runda hem för att hämta packningen. Allt gick enligt planerna ända till delen "snabb runda hem". Jag måste ha somnat till lite och vaknade klockan åtta. Halvt i sömnen tog jag mina grejer och gick till tunnelbanan. Satte mig på en bänk där jag efter några minuter insåg att klockan var lite mer än jag trodde.
Imorgon gör vi ett nytt försök. Auf wiedersehen meine berlinerfreunde!

T

fredag 19 december 2008

Sorg

Igår var jag och såg ett stort DJ namn på klubben The Village på Norrmalmstorg. Dj:n Deadmau5 var bitvis riktigt bra men publiken var vedervärdig, fotade sig själva i glassiga poser och viftade med stekararmarna så vilt att man var livrädd för en smocka vart man än vände sig. Detta ledde till att han blev synbart irriterad och söp ner sig själv så att han i slutet inte kunde spela ordentligt. Full av hat drog jag därifrån för att tröstäta på Donken. Fatalt misstag! Där är allt ännu värre, där kan man höra vad alla fulla idioter säger till varandra och hur de ska ta två minuter var i kassan för att trakassera ynglingarna bakom den. Deppigt allt är ibland.
/S

Vad gör en grinig vakt i DJbåset?

onsdag 17 december 2008

Hellre utan


Klockan halv åtta börjar mitt alarm att gnälla och en kvart senare står jag förvirrad i badrummet. Jag känner mig för trött för att leta rätt på ett par kalsonger så yrvaken som jag är undrar jag lite grann för mig själv om det inte skulle gå att göra ett par sköna jarlingar av toapapper, sumostyle. Tar upp rullen, tittar lite på den och förstår att det inte alls går.
/S

tisdag 16 december 2008

Jobbansökan

Kan ingen ge mig ett kul jobb? Jag är bra på det mesta. Är händig, trevlig, bra på att sälja saker och teknisk, så det måste finnas någon som kan ha användning av mig. Efter en dryg månad som arbetslös börjar jag bli lite sne. Hjälp mig annars flyr jag landet igen.
/S

måndag 15 december 2008

Hård helg

Var på lite sent Luciafirande på ambassaden idag. Adolf Fredriks musikklasser hade flugits ned och det bjöds på pepparkakor, glögg och öl till tyskarna. Lucia - den mörkaste dagen på året. Luciahelgen - mörkaste helgen på året. I alla fall för mig. Sist jag såg solen var i fredags. Måste sluta spela WoW hela nätterna.

T

söndag 14 december 2008

Zimbo...


glöm inte, vem du är.

lördag 13 december 2008

Thug-life

Blev upplockad av en ryss i en fet svart Audi på Kottbusser tor för ett par dagar sedan. Kottbusser tor, Kreuzberg city är stället man inte ville gå ensam på om nätterna. För typ tio år sedan. Nu får turkarna finna sig med att bo vägg i vägg med svenska reklamare med svarta bågar. Jag kände mig hur som helst som Berlins pimp daddy när vi långsamt cruizade ned för Oranienstrasse med technon på högsta volym. Fast okej, än lirar jag inte i samma liga som Kreuzbergs lokala gangsterrappare ”Killa Hakan”!



T

onsdag 10 december 2008

Mångsysslare

Jag har jobbat med lite allt möjligt men idag när jag bläddrade runt på arbetsförmedlingens sida stötte jag på nått jag ännu inte testat.

tisdag 9 december 2008

Denial


Jag kollade just hur mycket jag hade ringt för den senaste månaden, jag var orolig att räkningen skulle ligga runt en tusing men fick svaret 12 kronor och 42 öre. Det är egentligen inget lugnande svar eftersom det bara betyder att den fruktade fakturan redan ligger hemma i hallen och jävlas. Men jag skiter i den, ler ett fjantigt leende och tänker på de där 12 kronorna.
/S

måndag 8 december 2008

Jaja så var det nog...

När ett par bråkar är det nästan alltid killen i förhållandet som ger sig, så är det bara. Och jag kom just på varför, det är ju tjejerna som hittar på bråken! Klart att de vinner när de bestämmer spelreglerna. Oftast börjar det med gnäll på att killen inte bryr sig om saker och ting. Det är för det mesta sant men så länge man inte bryr sig om småsaker är det ju bara småsaker och inga problem. Och visst är det klart att man lägger sig när man bara tycker att hela diskussionen är strunt.
/S

söndag 7 december 2008

Jag bor med snälla människor.

En vanlig fråga jag får när jag träffar vänner här är hur mycket jag saknar Stellan nu när han har flyttat hem. Okej, lite tomt känns det väl att inte ständigt ha honom luffsandes omkring sig. Men ändå, om vi ska vara lite rationella. Hur många gånger har Stellan överraskat mig genom att ha lagt en chokladtomte i min sko och ställt utanför min dörr medan jag ligger och sover?



T

Viktig info

Mitt skäggsparande går väldigt bra. Jag skulle uppskatta längden på skägget till att vara nästan en och en halv centimeter vilket är nytt rekord!
Personligt alltså…

T

torsdag 4 december 2008

Spanska macho män..

Spanjackerna ska då alltid vara värst, okej att clementiner är mindre än apelsiner men clementinfetiche känns ändå som en rätt trång sport.
/S

There is no spoon

Såg just på en film med Sean Penn som ville ha ihjäl president Nixon. Helt okej film men lite rörigt och skådespelarinsatserna var tveksamma. Det kan beror på att Penn hade en överaskande skrovlig, djuuup och monoton whiskeyröst. Men det som det nog allra mest berodde på var nog att han och alla andra pratade tyska!
Jag trodde faktiskt att jag skulle at vant mig vid dubbningen så här efter nästan ett och ett halvt år i det här landet.
Fa-an heller!
Något som även var mycket frustrerande var att mina kollektiv-vänner var ganska vänligt eller i alla fall slappt inställda till det här med dubbningen. De tyckte typ att det var ”skit samma”. Ok de har vuxit upp med helvetet och är ganska vana men de har ju levt i en sorts drömvärld! Som i The Matrix. De vägrar erkänna sanningen vilket gör att drömvärlden fortsätter att finnas.
Jag säger bara - Tur att Neo har flyttat in.

T

onsdag 3 december 2008

Nio inch naglar


Kolla vilka vidriga naglar jag har! Jag har nästan alltid långa naglar. Dels för att jag ska kunna få till det där snärtiga ljudet på gitarrsträngarna men mest för jag helt enkelt glömmer bort/inte bryr mig om att klippa dem. Om man ska hålla dem i trim måste man ju göra det typ ett par gånger i veckan! No way.
För övrigt känns ju naglar rätt ute. Eller de har varit ute ett bra tag. Det var väl där runt 100år e.kr. som de ramlade ner på utelistan. Så varför finns de kvar? Det känns som att det överlag inte kraffsas lika mycket nu som det kanske gjorde för ett par tusen år sedan. Kommer inte ihåg sist jag, nöjd över mina naglar, kraffsade fram något i alla fall.

T

tisdag 2 december 2008

P-böter

Är trist att få. Men ibland inte. I alla fall inte de berlinska som ligger på fem euro. Ska aldrig mer köpa biljett.

Andra berlinska böter man kan stöta på.
Cykla mot rött - 25 euro
Ingen biljett på tunnelbanan - 40 euro
Pissa på byggnad - 15 euro
Prata i mobil bakom ratten - 30 euro

T

måndag 1 december 2008

Borta med vinden

De där överblivna duv-vingarna Theo mumlade om tidigare satte sig tyvärr på min bärbara hårddisk i måndags. Till en början låg jag på latsidan med det hela och hoppades att det var vingarna från en brevduva den hade fått, men när den inte hade kommit tillbaka i fredags verkade det tyvärr inte vara fallet. Så jag började bedriva halvproffsig spaning efter den. Till att börja med letade jag på ett stort ställe som liknar Stockholm men ändå är mindre.


Men hur mycket jag än letade fanns den bara inte i Skärholmen.

Så jag sökte förgäves vidare i en vinlista jag hittade i en tidning på tunnelbanan hemåt.

Efter det misslyckandet blev jag desperat och frågade min kloka morfar Fred om råd. Han tipsade om…

… vad som skulle visa sig vara den helt värdelösa spårhunden Charles, som trots sitt dyra arvode inte hittade annat än en övergiven varmkorv i en slocknad lägereld i Älta.

Och av att tjuvkika i tjejers handväskor på krogen fick jag så ömma kinder att jag gav upp sökandet helt och hållet.

Bittert!
/S

lördag 29 november 2008

Lärdomar

Igår förstod jag att jag har mycket roligare på krogen om jag inte raggar och i morse fick jag veta att min mamma inte litar på mig med tända ljus.
/S

fredag 28 november 2008

Keffa fåglar

Stötte på en kufisk duva Kottbusser tor idag. Den måste ha tuggat khat eller något för den gick in i saker och rörde sig inte när folk närmade sig. Att duvor inte flyttar på sig har jag börjat reagera mer och mer på sedan Stellan brände över en med cykeln i våras. Det måste ha gått upp för dem att de är skitäckliga och att folk gör allt för att slippa komma åt dem. På sin höjd strejfar de lite slött åt något håll eller bara står kvar och morrar åt mig när jag kommer traskande.
Det kommer inte dröja länge innan evolutionen har sin gång och deras vingar tynar bort. De kanske hamnar på något mer behövande djur. En räv eller en krabba kanske.
Duvorna kommer se ännu mer retarderade ut utan vingar, förvirrat runthoppandes på gatorna som små bollar med fågelben.

T

torsdag 27 november 2008

Jag är på g


Nu har jag jobb på g igen. Som butiksnisse, snickarsnubbe, däckdubbare och säkert nått jag glömt. Hoppas jag får nått av dem så jag kan betala hyran i min nya, också bara på g, lägenhet i Skogås.
/S

tisdag 25 november 2008

Så kommer Slussen att se ut!

...Eller så! Eller så! Har det blivit en årlig tävling att hitta på det vinnande förslaget? Kommer ombyggnaden av det där stället innebära att mitt liv aldrig mer kommer vara sig likt? Kommer jag fem gånger om dagen behöva lägga mig på golvet och be i Slussens riktning? Kommer jag få en golden shower av vinnaren?
Vad har jag missat???

T

söndag 23 november 2008

Rökande mormor med cykel

Bli lite tuffare

Min lillebror kan vara riktigt hetsig och är bra på att tvinga folk till att göra saker de kanske egentligen inte är jättesugna på att göra. Vad är hemligheten har jag länge undrat? Igår kom jag lite närmare svaret på mina funderingar när han plötsligt påstådde att ”Ett hot är som effektivast när det riktas mot någon!”. Så nu kan alla ni som känner er lite mesiga bryta trenden och börja dagen med ett riktat hot vid frukostbordet.
/S

torsdag 20 november 2008

Svensken var tysk

Är det någon som har sett "Der Baader-Meinhof komplex"? Eller "THE Baader-Meinhof complex" som den absolut var tvungen att heta utanför tyskland.
Visst är det roligt i mitten av filmen när den "svenske" polisen skriker till han som har tagit gisslan? "DÄTT KOMME INTE I FRÅGAN!" Haha. Stockholmsscenen de spelade in i Tyskland var ju annars så välgjord med svenskreggade bilar och allt. Kunde de inte bara lagt ned fem minuter till och hittat en svensk som fick säga den repliken istället för typ Jörg Heider?

T

Va fan

Tre gånger har jag lyckats missa Quentin Tarantino som hänger runt lite varstans i stan. För ett tag sedan satt han på "Ankerklausen" där man har druckit en del öl under tiden här, nu i helgen var han på Scala som man även har dödat en del nätter på och den tredje gången kommer jag inte ihåg. Hur ska jag kunna förklara min kärlek till honom när han milimeter-dodgar mig hela tiden?
Nu ska jag dra till "Magnet" och se Glasvegas. Förväntar mig att Quentin är där och ber om ursäkt.

T

onsdag 19 november 2008

Lugna ner er

Det finns en skön rackare i min släkt som heter Oskar, han är exakt som en kusin men av någon anledning är han egentligen en syssling. Jag har fått skillnaden förklarad för mig ett par gånger men orkar riktigt bry mig. Han är ju nämligen tillräckligt lång, i rätt ålder och allt det där man förväntar sig av en kusin. Det som gör att jag gillar honom är att det känns som om han inte heller bryr sig om sådana saker. Han har till exempel sökt jobb ett tag och i förrgår ringde det en tjej från Åhléns City som presenterar sig som ”Mantonia” och sa att hon gärna skulle vilja träffa honom för en intervju. Efter det samtalet ringde det två förbryllade klockor i hans huvud, varför ringer de från Åhléns? Jag har aldrig sökt jobb där, och kan man verkligen heta Mantonia? Strunt i det! Här gör han precis som jag skulle göra i hans situation, klär upp sig och åker till Åhléns utan att ha en aning om varken det ena eller det andra. Sådant löser sig ju. Det blir till exempel en perfekt icebreaker när han råkar fråga självaste Antonia efter Mantonia och att hon jobbar på deras Gant-avdelning, kommer ju också snabbt fram.

Summa summarum, oroa er inte så mycket gott folk.

/S

tisdag 18 november 2008

Du är inte ensam

Det är intebara Theo som inte rakat sig på ett tag, utan även våra favoritkomiker från SRs humorprogram "Mammas nya kille" verkar ha svårt att hitta rakhyveln där hemma.
/S

Om ni, som jag, vill köpa biljetter så finns dom här.

Flax

Jag var just extremt nära på att stöta ihop med en bekant jag inte orkade kallprata med på tunnelbanan. Men hann, exakt innan hon såg mig, tvärnita och smyga in bakom henne och gömma mig. Phew!
/S

måndag 17 november 2008

Rakapparaten är trasig.

Om lite mer än en månad flyttar jag förmodligen hem. Det innebär slutet. Och slutet innebär såklart sorg och ångest men framför allt… slutspelsskägg! Målet är att inte en jävel ska känna igen mig där hemma. Jag har redan kommit en bit.

lördag 15 november 2008

En lördag som ingen annan.

Imorse vaknade jag innan alla andra i mitt kollektiv. Av någon anledning kände jag mig inte alls så trött trots att klockan bara var nio. För att fira mitt välmående och vara en exemplarisk inneboende bestämde jag mig för att ordna frukost åt resten av packet.
Jag satte på mig träningsbrallorna och joggade till mataffären och köpte ägg, lyxig salami, paté, marmelad, frukt, yoghurt och bakpulver till sconesen jag tänkt baka.
När sedan de två första vaknade och kom in i köket välkomnades de av en buffé med nybakade scones och en hel del annat. Sconesen blev perfekt knapriga på utsidan och inte för torra inuti och äggen lagom hårdkokta. Jag hade städat köket och vi satt och mös till långt in på eftermiddagen. En i gänget högläste dikter av Goethe och en annan spelade gitarr. Senare kom en kompis till de som bor här. Han hade precis köpt hund! En pytteliten tax som hette Harry och var väldigt söt. Han åt upp nästan all skinka och kräktes sedan på golvet. Alla skrattade. En mycket trevlig lördag.


T

Förlåt mig.

Det jag skrev ovan var tyvärr lögn. Alltihop. Gick ni på det? Hunden Harry finns inte. Jag vaknade klockan fyra på eftermiddagen. Asförkyld och illamående. Helt svart ute. Det krävs en hel del för att jag ska gå upp och handla och baka scones klockan nio på en lördag. Men jag blev ändå sjukt inspirerad av hur trevligt det lät. Tror jag ska bjuda på köttbullemiddag imorgon.

T

torsdag 13 november 2008

Typiskt också

På senaste tiden har jag totalt missbrukat det nördiga uttrycket ”en klassiker”. Men nu är det slut med det. Jag har nämligen gjort en äkta klassiker. Jag trodde jag hade fått ett nytt jobb och utannonserade den glada nyheten till vänner och familj. Men fick idag reda på att jag inte alls skulle få jobbet. Jag tog helt enkelt ut segern i förskott och sköt mig rätt i stoltheten. Och det är tyvärr en riktig klassiker från min sida.
/S

onsdag 12 november 2008

Berlinska morgonrutiner.

Bruden som bor i rummet bredvid mitt måste vara Berlins tröttaste figur. VARJE vardagsmorgon klockan sex drar en spastisk polyfonlåt igång och stängs inte av. Den kör på någon minut och lägger sedan av av sig själv för att tio minuter senare dra igång igen. Det scenariot upprepas alltid i en halvtimme. Sedan antar jag att hon är så pass vaken att hon orkar stänga av det. För tyst blir det i alla fall. I tre minuter. Sedan tar ett vanligt pipalarm över. Det stängs inte heller av och går därmed från ett vanligt pipip pipip pipip till ett konstant pipipipipipipipip. I en kvart orkar hon med det. Sedan kommer hon fram. Morran och the Grudges avkomma med tofflor och fläckiga mjukisar. ”God morgon” hesar hon fram. Tror jag i alla fall.
Det spelar ingen roll hur trött jag är. Jag måste bli pigg när jag ser henne. Det handlar om respekt. Det är lite som att man måste äta upp maten på tallriken för att någon hungrig stackare i Afrika inte ska snea. Vissa har det helt enkelt sämre. Andra mycket sämre.

T

tisdag 11 november 2008

Tyska telefonsvarare

Försökte just ringa Theo men han svarade inte. Det gjorde dock hans snuskigt väsande telefonsvarare.
/S

Nu börjas det

Nu har jag börjat bygga på min snickarkarriär med ett litet renoveringsprojekt hos min far. So far so good.

/S

söndag 9 november 2008

En mycket hård hemmakväll.

Jag kan inte komma ihåg sist jag inte var ett vrak på en söndag. Igår bestämde jag mig för att stanna inne. Dels för att jag verkligen behövde sova ut och dels för att visa lite lagmoral på innebandymatchen idag. Lite småsugen på öl och fest gick jag mulen och lade mig klockan halv tolv. Det visade sig dock bli en prövning.

Mellan klockan ett och två fick jag två fyllesamtal av partysugna människor. Jag förklarade läget, fick ta lite skit som ”bangare”, ”nörd” med mera men lyckades ändå somna om och sov gott fram till klockan fyra. Då ringer en brud jag träffade förra fredagen.
- Hej, vad gör du, väckte jag dej?
- Ehrm nej, nej. Jag softar hemma ikväll, kollar på lite film. Ska nog inte gå ut. (Att säga att jag låg och sov skulle så här i efterhand vara det bättre svaret men ni vet hur det är; Man vägrar alltid erkänna att någon väckt en, speciellt när det är en söt tjej på tråden.)
- Okej soft, jag ska på en fest om ett tag och jag är i närheten. Kan jag komma förbi med ett par öl?
- Eeeh… nu? Jaha… jo visst.
- Fint då är jag där om tjugo minuter.
- Eh ok, vi ses då.
”klick”
Okej. Det var ju en otippad twist på kvällen. Jag tänder i taket något förvirrad, går upp, märker att jag luktar fransk kåkfarare under armarna och släpar mig in i duschen. Medan jag klär på mig inser jag att mitt rum inte är i mint condish så jag börjar städa. Klockan kvart i fem ringer det på dörren och hon kommer glatt hoppsandes med öl i händerna. Vi dricker lite, jag spelar pigg och alert och har det faktiskt ganska trevligt. När klockan är sex vill hon att vi ska gå till den där festen. Då säger jag det jag skulle sagt i telefonen; att jag är schweinigt trött och ska upp klockan nio. Det är lugnt med henne och hon säger hejdå.
Klockan halv sju ligger jag i min säng i mitt nystädade rum. Duschad, sallongis och helt klarvaken. Jag tittar lite på ett gammalt Entourageavsnitt, KÄMPAR till mig en timmes sömn och vaknar klockan nio och är INTE glad. Kommer till matchen, folk suckar åt mig för att jag aldrig kan vara i form, jag sover en timme på en gymnastikmatta och spelar sedan en bedrövlig match.
Nu är jag däremot lite piggar och jag tror fanemej att jag hakar på till Bar 25.
God kväll.

Theo

Hört på stan

Jag är inte bara en snäll jultomte som helt spontant skänker klappar till mina vänner. Jag juvlyssnar även på folk.

Igår fick jag höra bra grejer av en småknubbig tjej i fläckig kritvit gåsjacka från Kanada och hennes svartklädda manliga följeslagare.

- Jag fattar inte varför jag inte är så jävla full? Alltså jag ÄR full men inte så JÄVLA full. Jag har lixom druckit nio Breezer!

- Men nio Breezer är väl inte SÅ mycket?

- JO om man HALSAR!

/S

lördag 8 november 2008

Jag får presenter av Stellan!

Min chef Magnus gav mig två plastpåsar som Stellan hade sagt att han skulle ge mig. De innehöll Stellans smutstvätt han inte hann tvätta innan han drog, ett par knöggliga skor, en halv flaska Pitu, ett silvrigt glansigt anteckningsblock, en plastmapp med bankpapper, en prasslig tjejjacka, massa second-hand grejer och sedan måste han av misstag skickat med hans blommiga favoritskjorta i frotté. Jag vet hur glassig han känner sig i den så jag ska se till att ge tillbaka den när jag kommer hem.
Om någon vill ha något av resten av skatterna (förutom Pitun), kom till Treptower Allee 17 så står påsarna på gatan och väntar.



T

fredag 7 november 2008

Salsa

Frukost, mellis och middag med äppelkaka lyckades jag under gårdagen skickligt bjuda in mig själv till. Men ingenting är gratis, priset blev att följa med min middagsvärd och syster på salsadans vid Hornsgatan. Back in the days har jag faktiskt tagit salsalektioner så jag tänkte att det kanske kunde vara okej att stå där och trampa lite med min syster och hennes söta väninna. Men nej, inte över huvud taget. Jag kunde inte hålla takten och ja, jag trampade på väninnans fötter. Det är sällan man är en total nolla men då stod jag bara där, skämdes, svettades och ursäktade mig själv. Jobbigast på länge.
/S

torsdag 6 november 2008

Diss

Upptäckte skottarna ”Glasvegas” under min vistelse hemma i Stockholm för någon månad sedan. Efter en del letande efter detta väldigt hypade bands skiva lyckades jag hitta den på Megastore, och hypen var helt klart befogad. Här i Berlin har jag dock inte sett eller hört mycket om dem. Men det är ju klart. Berlin skriker ju inte direkt indie. Ändå ska jag se dem här den 20e. På det lilla stället ”Magnet” till och med. Ni indienerds i Sverige verkar de skita i. Trist da.

T

onsdag 5 november 2008

Välkommen till Stockholm

Idag har jag fått reda på att min dator är vätskeskadad och att det kommer kosta två och fem att fixa den. Men däremot inte hört ett dugg om vart min fina resväska är. Fasen va nice det hade vart om det var tvärt om. Min dator var i min resväska och jag kunde fixa några vattenskadade femhundringar för den.
/S

De kanske ÄR normala i alla fall...



Kommer fördomarna om att amerikaner är dumma i huvudet försvinna nu när de har röstat fram en svart demokrat? Jag såg inte den punkten i Obamas vallöften men det är nog ett steg åt rätt håll.
"Det vet man ju hur det går när utlänning blir president", analyserade gubben på lunchstället.

T

tisdag 4 november 2008

Äntligen hemma

Efter nästan ett och ett halvt år i Berlin och några flyg fram och tillbaka mellan Stockholm trodde jag att jag hade lärt mig att flyga smidigt. Men nej. Jag kommer sent, har tio kilos övervikt, har glömt ta bort tramporna på min cykel, och lägger passet i väskan jag just checkat in. Äääääh! Panik!
Men på nått underbart sätt satt jag plötsligt i en trång och plastig flygstol på väg hem. Jag somnade direkt och vaknade till min förvåning på Arlanda. Det borde ju egentligen vara något positivt men när min far och bror står och huttrar i Skavsta är det inte det. Tydligen var det dimma där. Tyvärr verkar det inte vara mindre dimma på Arlanda för när jag sen ska hämta min väska har den lustigt nog gått upp i just rök. Svårsmält.
Sammanfattningsvis är jag och Ryan lika rutinerade som senila gamlingar vilket är mycket olämpligt när det är permafrost här hemma och jag bara fick med mig mässingsdräkten och en laptop hit.
/S

Ensam

Jaha, nu har Stellan alltså lämnat mig. Eller han lämnade mig redan imorse så jag har hunnit spendera en dag utan hans orakade närhet. Jag skulle tippa att vi har hängt med varandra 340 dagar av de senaste 365. Vi var som grädden och moset, som Bernard och Bianca, som Ben och Jerry, som Uday och Qusay eller chips och dipp. Så hur blir det nu då? Vi får se. Klockan är ju redan nio och väldigt mycket dags att sova. Är sleten sedan i lördags.



T

måndag 3 november 2008

Typiskt

Och nu blev jag schweinigt sentimental.
/S

Slut

Nu är det plötsligt min sista dag här i Berlin. Ska packa, gå till tandläkaren (igen), jobba, klappa på en av mina bästa vänners nya son, säga hej då till de jag hinner och egentligen gå på en opera. Ser tight ut!

Vad fort det gick.

/S

söndag 2 november 2008

Han kan spela både allan och gitarr

Idag hände något oväntat, Theo började plötsligt skryta för mig. Han berättade stolt om att dom har delad ekonomi på mjölk och mackor i hans kollektiv och att det definitivt var något han tjänar på. ”Igår drack jag en hel liter mjölk till frukost!” Häftigt Theo, verkligen.
/S

lördag 1 november 2008

Sent fylleinlägg

Taddaaaa.

Raclette. Har nån käkat det? Schweinigt ovärt.

Så här kunde man se Stellan smyga runt för någon månad sedan om man inte passade sig.



Gnattt

Theooo

fredag 31 oktober 2008

Stellan handskas med Vincent, två år.

Vincent - Jag vill inta äta mer.
Stellan - Jo, ät lite till.
Vincent - Nej.
Stellan - Men Vincent, måste jag ge dig spö för att du ska äta din mat?
Vincent - Neeeeeeeeej! (springer gråtandes i panik ut ur rummet)

torsdag 30 oktober 2008

Fult spel

Att Berlin är en kul stad är ett faktum, men det har nyligen visat sig bero på fusk. Saker och ting är helt enkelt roligare än vad de egentligen är. En kompis jag åt middag hos igår är till exempel jätteglad för att han får DN Söndag varje tisdag. Är det verkligen nått att vara stolt över?
/S

tisdag 28 oktober 2008

Landkrabba!

Idag kunde man se Stellan träna med sitt nya jet-pack. Men det blev inget avancerat. Det visade sig att han är flygrädd som fa-an! Han kröp mest runt med det på ryggen.

måndag 27 oktober 2008

Dagens ord

Blechbrötchen = Plåtbröd = Tysk arbertarfrukost

söndag 26 oktober 2008

Hjälp mig.

Jag och Stellan har flyttat. Åt olika håll faktiskt. Jag bor nu i ett kollektiv med fem kanske sex andra tyskar och Stellan flyttar runt som en zigensk diplomat. Hur det funkar att bo med dem kan jag berätta någon gång. Nu har jag inte tid. Gänget här verkar nämligen sitta på ett fräsigt internet!
Jag vill ladda ner grejer. Jag vet dock inte vad. Vad är det folk tankar? Någon bra skiva, film, serie, ljudbok, gubbporr, spel eller något annat gossigt någon kan tipsa om?

T

Den här pinglan hängde vi med i helgen.

fredag 24 oktober 2008

Tandläkarskräck

Nu har det visat sig att min tandläkare antingen är rädd för mig eller att han har ledsnat på mina kvartala besök. Idag pajade jag hela upplägget för arbetsdagen bara för att jag skulle till just tandläkaren, men när jag kommer dit har han tröttnat/fegat ur och stängt mottagningen. Satana perkele!
/S

torsdag 23 oktober 2008

Händelserik afton

Tempelhof som är en av de tre flygplatserna i Berlin ska läggas ned. Det sista planet som landar där landar ikväll. Det är inget passagerarplan utan Bloc Partys privatjet. Om man är en av de trehundra inbjudna får man se bandet landa framför fötterna på en, gå upp på en liten scen i en hangar, lira lite och sedan sticka iväg igen. Jag ringde upp arrangörerna och låtsas vara Bloc Partys manager som stressad och bestämd sade att två mycket viktiga personer hade missats att skrivas upp på listan. Killen jag snackade med var mycket skeptisk och min till synes vattentäta plan genomskådades.
Plan B var att gå och se Justice och några andra Djs på Ed Banger records spela på en av stans bästa klubbar "Maria Club" ikväll. Det är fortfarande en möjlighet men jag bangar nog även det av anledningen "det kommer bli för bra drag". Den spontana känslan är att min fot kommer krypa upp in sin egen röv och försvinna om jag gör det.
Det får bli lite tyska kriminalserier på tv och nötter. Men det är trevligt det med.

T

God morgon.

När man börjar så tidigt att man måste upp innan sju krävs det mycket för att man ska dra på smilbanden. Att behöva ställa klockan på 06-någonting känns bara inte rätt. Solen har inte hunnit gå upp, det är kallt och ogästvänligt, och tomt på gatorna. Det är helt enkelt mer natt än morgon. En timme spelar så jävla stor roll på morgonen. Att gå upp klockan 07.45 varje dag är ju lugnt. Kvart i åtta liksom, kom igen upp med dej. Men 06.45… det är inte ok. Inte okeeeeeej.

T

tisdag 21 oktober 2008

Hustled by the system

En kompis till mig tröttnade igår på att se mig halta och sa åt mig att gå till en ”fotortoped”. Jag hånade honom lite för ordet men följde hans råd och letade upp en ortoped i närheten. Väl där bokade jag tid och idag efter jobbet haltade jag fort som en paralympicssprinter för att hinna dit.
Oxenmannen i kassan gnällde och jämrade sig över mitt fina European Health Insurance Card men jag lyckades övertala honom att ta emot det och satte mig att vänta. Efter en kvart kom en doktor och vi gick till hans rum. Då fick jag svälja att jag garvat åt min kompis snack om ”fotortopeder”. Jag var nämligen hos en ”käkortoped”. En tandläkare! Stolt som jag är vägrade jag såklart erkänna mitt misstag och jag haltade fram till tandläkarstolen. Det är väl lika bra att köra en tandkoll medan jag ändå halkat in hos en sådan, tänkte jag. Det blev det heller inte mycket av. Käkortopeder sysslar tydligen bara med tandställningar och käkproblem. As.
Jag fick lämna rummet, oxenmannen i kassan himlade med ögonen åt mig och jag cyklade förvirrad, med ömmande fot och smutsiga tänder, hem i regnet.

T

Laxrosa

Själv har jag aldrig vart ett fan av kulören laxrosa och sakta men säkert har det nu även gått upp för berlinarna att det är en ful färg. I övermorgon ska jag på en vi-har-målat-över-våran-laxrosa-vägg-fest och igår målade jag som tack för mat och husrum hos en vän om just en laxrosa entré.
/S

Rattfull tidsoptimist

Vår ryske kompis Leo har köpt en radiostyrd helikopter. Den är dock alltid trasig eftersom han nästan bara får för sig att flyga med den när han har varit ute och festat. För ett tag sedan hade han precis lagat den och efter en ganska lång kväll på Watergate hängde jag med honom hem och då kom den fram igen.
”Dude-man, this is hard like a shit I tell you”
”Yeah, it looks tricky. Show me some moves now”
”OK, check this when i fly through the door and back… Oh. I missed the door”
”Shit let me see… it doesnt look too bad. Just a broken propeller.”
”Yeah thats OK, I just need to order a new one and put it on. It will take like… two weeks”

T


Leo sekunderna innan crashen.

söndag 19 oktober 2008

Platt

Theo har börjat mögla och jag ska just försöka sova på en uppblåsbar madrass. Åtminstone hoppades jag att den var det innan jag la mig på det tunna skrället som då visade sig vara gjord av ett synnerligen tanigt lager skumgummi. Hårt? You name it!
/S

Fotdiagnos.

Det gör ont uppe på foten precis ovanför tårna. Jag är ingen fotdoktor men har smärtan kanske något samband med att min fossing har börjat mögla?



T

Hösten - de haltas årstid.

Jag har gått runt och haltat i en vecka nu. Ett jävla projekt det där med att halta. Det går långsamt och ser allmänt tramsigt ut.
Jag tror jag dock har löst det sista. Berlin är en väldigt grön stad och jag går endast på gatorna där det finns träd. Om man bara slänger en blick på mig där jag hasar fram ser det ut som jag glatt pulsar fram genom höstlöven!

T

fredag 17 oktober 2008

Inte bara kungen gör bort sig

Theo lånar min mobil och bär runt den hela dagen. När jag får tillbaka den har mina nio euro på kontantkortet försvunnit genom ett långt sverigesamtal med min far i hans ficka. Men det är ju fredag så vi lägger det hela på is över helgen och tar lite bärs som vänner.

/S

PS. Han har sumpat tre mobiler här i Berlin och använder inte T9-funktionen! Tips: Ge inte den gamle din telefon.

Jobbig start på dagen

Hur lång inkubationstid får man på sig att säga adjö till sina närmaste efter att ha ätit möglig sylt till sin havregrynsgröt? Det är inte mer än fem minuter sedan jag gjorde det och redan svettas jag som en bäver i en finnbastu och det kliar nått otroligt strax runt adamsäpplet. Är jag döende eller bara lite ängslig för att det är så tidigt?
/S

torsdag 16 oktober 2008

Djur=Mat

När Theo är på lyset och vill ha mat går han aprakt med stora kliv till just, Aprak Döner.

onsdag 15 oktober 2008

Gymnasiala dilemman

Att gå på gymnasiet kan vara jobbig på flera olika sätt. Till att börja med måste man gå upp tidigt, sen ska man skämmas för att man varken har gjort läxorna eller lyckats komma i tid. Råkar man sedan av någon mystisk anledning hamna ensam vid ett bord i matsalen är paniken och sinnesförvirringen total . ”Skrattar dom där borta åt mig?” ”E jag finnigast i skolan?”. Men det finns tydligen små skolbarn som har det värre än så.
Sitter man till exempel med ett urval av sina bekanta på vansinnighetens rand och försöker lära en gammal hund att sitta. Ja då är det tufft!

Kolla bara på den här stackaren

/S

Förlåt


Theo och jag har faktiskt aldrig bråkat med varandra. Men i morse glömde jag fälla ner toalettringen och då blev det som vanligt lite jobbig stämning oss emellan. För att snabbt släta över misstaget bjöd jag på "candle-lit dinner" redan till lunch.
/S

tisdag 14 oktober 2008

Fyllesms

Om en vecka måste vi flytta igen. Jag kommer sakna lägenheten lika mycket som jag saknar min mors maträtt ”gröt och fiskpinnar”. Processen att leta lägenhet suger dock även den otroligt hårt. Därför spelar jag full inför mig själv och skickar iväg ett sms till våran hyresvärd och undrar om vi inte kan få bo kvar lite längre.

T

måndag 13 oktober 2008

En ledig måndag


Jag orkade inte väcka Theo imorse så jag skickade in Eddie istället.


En lyckad dag är en dag långt hemifrån. Ett överaskande glas Prosseco till frukosten gav varma minnen från våran smekmånad.


Här skäms Theo över att han skrattar på en kyrkogård.


På väg genom kyrkogården träffade vi henne. Ekorrdrottningen. Hennes nästan magiska inverkan på de små djuren tjusade oss. Hon gav Theo en jordnöt och önskade honom lycka till.


Och se där.


På vägen hem träffade vi vår dealer. Hon var glad som vanligt.


Stellan ville hjälpa. Men Theo kan själv.