Kolla mamma

Vi har mögel på väggarna!

Back in town

Efter en städad vecka av behag och välbefinnande i Rom kom jag tillbaka till vår lägenhet i Berlin som inte direkt lyser med sin gunst. Stellan visade dock rätta sambotakter och överraskade med ett (så gott det går) putsat hem och färdigstekta fiskpinnar.
I Rom var det regnigt föresten. Det är det inte i Berlin. Idag sken solen hela dagen på våra små loppisinhandlade mössor då vi brottades med en sprattlig buske bakom norska ambassadens residens. Jag och Stellan diskuterade huruvida den norske ambassadörens fru var svensk eller norsk. Hon pratade accentfri svenska ända till stunden då hon undrade om vi kunde tömma ”träkassarna” innan vi gick. Jag har aldrig sett en kasse gjord i trä… Vi misstänkte att hon menade blomkrukorna.
Vår arbetsgivare utökade senare vårat vokabulär när han stack hål på gödselsäcken i bilen så det stank fan hela resan. ”Fittrök!” morrade han.

Det är trevligt att vara tillbaka. Ett litet Rominlägg kanske kommer i dagarna.

Theo

Påsk

dålig nyhet, vi bor en månad till i vår lägenhet.
bra nyheter, jag har städat, den känns okej och vi betalar bara 350euro den här månaden.

idag såg jag en sprallig, finnig tonåring snatta ett täckstift på lidl, det var underhållande. hon kom undan obemärkt.

fick också ett arbetsställ idag för mitt trädgårdsmästarjobb, soft, var less på theos beiga manchesterbyxor. gillar uniformer på det hela taget, man blir ju lite proffsigare på att kratta i en helgrön dress!

har märkt att man kan lyssna på ljudböcker när man är ensam. har just avslutat sista stieg larsson och även om jag tyckte den var väldigt bra kände jag mig lite "svennig" efteråt. för att kompensera laddar jag nu ner "brott och straff".

ville maximera min ensamhet lite i lördags när jag vart ute med några kompisar. så när vi splittrades tio över sex gick jag till weekend och dansade helt ensam(bortsett från en enträgen man som jag tvingades ignorera) i en timme för att sedan gå nöjd hem.

glad tisdag

/Stellan

En ensam påsk

Själva julafton uteblev, ensamhet är fortfarande lika trist. När jag igår kväll ringde min kära vän Kalle för att planera lite kul för påskhelgen blev det inget annat än platt fall. Han var visserligen taggad inför helgen men av fel anledning. Han skulle åka bort.
Vad gör andra människor när dom är ensamma, jag har inte förstått vad nöjet med det hela är?
/Stellan

Nu händer det grejer

Nu är det någon som är upprymd ska ni veta!
om 4 timmar ska jag kolla på en lägenhet som verkar vara hur soft som helst, men det finns två problem. Ett av dom är att jag och Theo som ni vet inte har några pengar, det andra är att det inte står en endaste möbel i hela lägenheten.
lösningen på det första problemet, i alla fall för min del, är att jag fick lön idag. Dessutom har jag några euro att hämta upp hos galleristen, Lucas. Vars galleri jag byggde lite på för någon månad sen.
På tal om byggande så bygger den ekonomiska lösningen också på att jag inte gör av med en enda euro på en vecka. Detta är ett problem som jag tänkt lösa genom att bara äta ris och pasta. Riset kan komma att bli favoriten eftersom jag just har fyndat lite utgången mango pickle i en asiatisk butik i krokarna. För att hålla motivationen uppe försöker jag se matgrejen som en kul grej, det funkar bra min första måltid. Misstänker att det kan kärva senare.
Möbler är ju svårare att svälta sig till, så där tänkte jag ta till en annan ädel fattigmanskonst, tiggeri. Är dock lite osäker på hur det ska gå till rent praktiskt så väntar med det.
Nu virrade jag bort mig lite, den största anledningen till att jag är så uppspelt är att Theo är i Rom och jag därmed helt ensam i en lägenhet för första gången på väldigt länge. Igår kändes det lite sådär pirrigt som det gör när man ska somna kvällen innan sin födelsedag.
Nu ska jag smyga över till caféet över gatan och sno deras internet utifrån för att nån ska kunna läsa det jag just skrivit.

/Stellan

PS. om familjen Bolin, Theos familj, undrar varför Theo redan är så brun är det för att han numera nallar lite då och då av min tidigare ”fjolliga” brun-utan-sol. Det trodde man inte. DS.

Fattigdom... och en klassiker!

Vädret är fint och frugan (Stellan) knegar. Idag upptäckte jag att jag nu har tjugo euro kvar att leva på. I övermorgon drar jag till Rom med familj. Det hade inte kunnat komma mer lägligt. Brukar man inte få pengar av påskharen? En 500 euro sisådär. Är hur som helst riktigt taggad på en vecka där smuts och maträtter som spagetti med salt förhoppningsvis lyser med sin frånvaro.
Vi firar detta med en klassiker som inte uppskattats tillräckligt!



Theo

Utelåsta

Om ni någon gång ska tappa bort era nycklar någonstans i världen, gör det inte i Tyskland. Killen som hyr ut sin lägenhet till oss sa egentligen bara en sak. ”Do wassevvar yu like batt donnt looze ze keyz”. Vi fick två par. En knippa med port och dörr nyckeln och en dörrnyckel till.
Jag söp bort port och dörrnyckeln efter någon vecka. Då blev det problematiskt. Tur att vi har snälla grannar i huset som gärna går upp kl. sex för att släppa in oss när vi står brölandes och trycker på alla knappar utanför porten. Efter någon vecka slutade folk släppa in oss. Jag tog mitt ansvar och lyckades flirta till mig en portnyckel av en granne som jag gick och skulle kopiera. Tydligen så funkar det som så här att portnycklar har något sorts kopieringsskydd här och måste lösas ut av hyresvärden. Vi hyr svart i andra hand och enligt Herr Hamann som egentligen bor i lägenheten är detta mycket hemligt.
Jag lyckades efter lite meck hitta en liten affär med en rysk tant i som kunde kopiera portnyckeln. Trist var det bara att tantfan ville ha tjugosex euro för besväret. Sehr snäll tant.
Äntligen kommer vi in i porten igen och nu måste vi bara mörka att Stellan punkade Herr Hamanns räsercykel som vi tydligen absolut inte fick låna.
Oh föresten. Ikväll avslutas vår festpaus och det med besked. ”SebastiAn” som är en fransk DJ som är på samma bolag som t ex Justice lirar på en klubb. Kolla in honom!

http://www.myspace.com/0sebastian0

bonjour

Dagens Kön

Dagens kön: Återigen det manliga könet.

Biodag

Igår vart det biodag igen. Först såg vi "In to the wild" av Sean Penn. Den var lite pretto ibland men kändes ändå äkta tack vare riktigt bra skådespelarinsatser.
Sedan vandrade vi in i salong nummer tre och såg "10 000 B.C". Den sög 10 000 år gammal dinokuk. Undvik den med alla medel. Mer behövs inte sägas.

Theo

Cykel-lycka!

En solig fågelkvittrig söndag vaknade jag och Stellan på en soffa hos en kompis. Vi såg på varandra. Vi kände det på oss. Det stod i stjärnorna. Det var dagen då jag skulle köpa en rutten cykel på en för femtio euro! Vi stack till loppmarknaden och inhandlade den av en stolt liten gubbe.
Jag har trampat runt på min hoj hela dagen. Efter en kvart ramlade stödet och en mutter av. Men det gjorde inget. Jag gillar min cykel. Den ser ut som en guldig sophög på hjul. Jag måste döpa den... Vad brukar cyklar heta? Hojen på mitt land är snabb som fan och heter Bronspilen. Det är ett bra namn. Den är rostig och snabb. Den jag köpte idag är guldig och kass. Guldkassen?

Berlinskt väder...

När man inte kan jobba pga plötsligt snökaos får man göra det bästa av situationen kl 8 i en berlinsk förort.

Jobb(iga) grejer

Båda pojkarna har kneg som trädgårdsmästare! Theo har haft sommarlov sedan i mitten av juni och var ivrig att sätta igång. Stellan lika så.
Det märks däremot att vi inte är särskilt varma i kläderna. Passa tider visade sig vara knepigt. Speciellt när man inte har tänkt på vilken dag det är på åtta månader. Detta hände en lördag som vi trodde var en fredag och vi missade anställningsintervjun. Vart sedan påminda och sprang dit, en timme sena men lyckades så klart ändå charma till oss jobbet.
Första veckan försov sig Stellan en dag och kom en halvtimme för sent. Theo vart så utpumpad av en dags arbete att han blev utbränd och sjukanmälde sig nästa dag. På torsdagen fortfarande första veckan bestämde pojkarna sig för att festa. Theo började tjugo i åtta nästa morgon. Klockan nio väcktes han av chefen som undrade vart han var någonstans. Tre timmar efter bestämd tid var Theo på plats, rejält bakis, redo att släpa kvistar.

Nu är vi däremot inne på andra veckan och har hittills inte gjort bort oss helt än. Har hjälpt till att fälla träd på Nya Zeeländska ambassadresidenset och råkade få med oss ambassadörens nyckel hem igår vilket i och för sig gjorde att vår arbetsgivare mulnade lite smått.
Men annars går allt bra och våra fingrar är snart lika gröna som hulkens.

Tschüss