lördag 29 november 2008

Lärdomar

Igår förstod jag att jag har mycket roligare på krogen om jag inte raggar och i morse fick jag veta att min mamma inte litar på mig med tända ljus.
/S

fredag 28 november 2008

Keffa fåglar

Stötte på en kufisk duva Kottbusser tor idag. Den måste ha tuggat khat eller något för den gick in i saker och rörde sig inte när folk närmade sig. Att duvor inte flyttar på sig har jag börjat reagera mer och mer på sedan Stellan brände över en med cykeln i våras. Det måste ha gått upp för dem att de är skitäckliga och att folk gör allt för att slippa komma åt dem. På sin höjd strejfar de lite slött åt något håll eller bara står kvar och morrar åt mig när jag kommer traskande.
Det kommer inte dröja länge innan evolutionen har sin gång och deras vingar tynar bort. De kanske hamnar på något mer behövande djur. En räv eller en krabba kanske.
Duvorna kommer se ännu mer retarderade ut utan vingar, förvirrat runthoppandes på gatorna som små bollar med fågelben.

T

torsdag 27 november 2008

Jag är på g


Nu har jag jobb på g igen. Som butiksnisse, snickarsnubbe, däckdubbare och säkert nått jag glömt. Hoppas jag får nått av dem så jag kan betala hyran i min nya, också bara på g, lägenhet i Skogås.
/S

tisdag 25 november 2008

Så kommer Slussen att se ut!

...Eller så! Eller så! Har det blivit en årlig tävling att hitta på det vinnande förslaget? Kommer ombyggnaden av det där stället innebära att mitt liv aldrig mer kommer vara sig likt? Kommer jag fem gånger om dagen behöva lägga mig på golvet och be i Slussens riktning? Kommer jag få en golden shower av vinnaren?
Vad har jag missat???

T

söndag 23 november 2008

Rökande mormor med cykel

Bli lite tuffare

Min lillebror kan vara riktigt hetsig och är bra på att tvinga folk till att göra saker de kanske egentligen inte är jättesugna på att göra. Vad är hemligheten har jag länge undrat? Igår kom jag lite närmare svaret på mina funderingar när han plötsligt påstådde att ”Ett hot är som effektivast när det riktas mot någon!”. Så nu kan alla ni som känner er lite mesiga bryta trenden och börja dagen med ett riktat hot vid frukostbordet.
/S

torsdag 20 november 2008

Svensken var tysk

Är det någon som har sett "Der Baader-Meinhof komplex"? Eller "THE Baader-Meinhof complex" som den absolut var tvungen att heta utanför tyskland.
Visst är det roligt i mitten av filmen när den "svenske" polisen skriker till han som har tagit gisslan? "DÄTT KOMME INTE I FRÅGAN!" Haha. Stockholmsscenen de spelade in i Tyskland var ju annars så välgjord med svenskreggade bilar och allt. Kunde de inte bara lagt ned fem minuter till och hittat en svensk som fick säga den repliken istället för typ Jörg Heider?

T

Va fan

Tre gånger har jag lyckats missa Quentin Tarantino som hänger runt lite varstans i stan. För ett tag sedan satt han på "Ankerklausen" där man har druckit en del öl under tiden här, nu i helgen var han på Scala som man även har dödat en del nätter på och den tredje gången kommer jag inte ihåg. Hur ska jag kunna förklara min kärlek till honom när han milimeter-dodgar mig hela tiden?
Nu ska jag dra till "Magnet" och se Glasvegas. Förväntar mig att Quentin är där och ber om ursäkt.

T

onsdag 19 november 2008

Lugna ner er

Det finns en skön rackare i min släkt som heter Oskar, han är exakt som en kusin men av någon anledning är han egentligen en syssling. Jag har fått skillnaden förklarad för mig ett par gånger men orkar riktigt bry mig. Han är ju nämligen tillräckligt lång, i rätt ålder och allt det där man förväntar sig av en kusin. Det som gör att jag gillar honom är att det känns som om han inte heller bryr sig om sådana saker. Han har till exempel sökt jobb ett tag och i förrgår ringde det en tjej från Åhléns City som presenterar sig som ”Mantonia” och sa att hon gärna skulle vilja träffa honom för en intervju. Efter det samtalet ringde det två förbryllade klockor i hans huvud, varför ringer de från Åhléns? Jag har aldrig sökt jobb där, och kan man verkligen heta Mantonia? Strunt i det! Här gör han precis som jag skulle göra i hans situation, klär upp sig och åker till Åhléns utan att ha en aning om varken det ena eller det andra. Sådant löser sig ju. Det blir till exempel en perfekt icebreaker när han råkar fråga självaste Antonia efter Mantonia och att hon jobbar på deras Gant-avdelning, kommer ju också snabbt fram.

Summa summarum, oroa er inte så mycket gott folk.

/S

tisdag 18 november 2008

Du är inte ensam

Det är intebara Theo som inte rakat sig på ett tag, utan även våra favoritkomiker från SRs humorprogram "Mammas nya kille" verkar ha svårt att hitta rakhyveln där hemma.
/S

Om ni, som jag, vill köpa biljetter så finns dom här.

Flax

Jag var just extremt nära på att stöta ihop med en bekant jag inte orkade kallprata med på tunnelbanan. Men hann, exakt innan hon såg mig, tvärnita och smyga in bakom henne och gömma mig. Phew!
/S

måndag 17 november 2008

Rakapparaten är trasig.

Om lite mer än en månad flyttar jag förmodligen hem. Det innebär slutet. Och slutet innebär såklart sorg och ångest men framför allt… slutspelsskägg! Målet är att inte en jävel ska känna igen mig där hemma. Jag har redan kommit en bit.

lördag 15 november 2008

En lördag som ingen annan.

Imorse vaknade jag innan alla andra i mitt kollektiv. Av någon anledning kände jag mig inte alls så trött trots att klockan bara var nio. För att fira mitt välmående och vara en exemplarisk inneboende bestämde jag mig för att ordna frukost åt resten av packet.
Jag satte på mig träningsbrallorna och joggade till mataffären och köpte ägg, lyxig salami, paté, marmelad, frukt, yoghurt och bakpulver till sconesen jag tänkt baka.
När sedan de två första vaknade och kom in i köket välkomnades de av en buffé med nybakade scones och en hel del annat. Sconesen blev perfekt knapriga på utsidan och inte för torra inuti och äggen lagom hårdkokta. Jag hade städat köket och vi satt och mös till långt in på eftermiddagen. En i gänget högläste dikter av Goethe och en annan spelade gitarr. Senare kom en kompis till de som bor här. Han hade precis köpt hund! En pytteliten tax som hette Harry och var väldigt söt. Han åt upp nästan all skinka och kräktes sedan på golvet. Alla skrattade. En mycket trevlig lördag.


T

Förlåt mig.

Det jag skrev ovan var tyvärr lögn. Alltihop. Gick ni på det? Hunden Harry finns inte. Jag vaknade klockan fyra på eftermiddagen. Asförkyld och illamående. Helt svart ute. Det krävs en hel del för att jag ska gå upp och handla och baka scones klockan nio på en lördag. Men jag blev ändå sjukt inspirerad av hur trevligt det lät. Tror jag ska bjuda på köttbullemiddag imorgon.

T

torsdag 13 november 2008

Typiskt också

På senaste tiden har jag totalt missbrukat det nördiga uttrycket ”en klassiker”. Men nu är det slut med det. Jag har nämligen gjort en äkta klassiker. Jag trodde jag hade fått ett nytt jobb och utannonserade den glada nyheten till vänner och familj. Men fick idag reda på att jag inte alls skulle få jobbet. Jag tog helt enkelt ut segern i förskott och sköt mig rätt i stoltheten. Och det är tyvärr en riktig klassiker från min sida.
/S

onsdag 12 november 2008

Berlinska morgonrutiner.

Bruden som bor i rummet bredvid mitt måste vara Berlins tröttaste figur. VARJE vardagsmorgon klockan sex drar en spastisk polyfonlåt igång och stängs inte av. Den kör på någon minut och lägger sedan av av sig själv för att tio minuter senare dra igång igen. Det scenariot upprepas alltid i en halvtimme. Sedan antar jag att hon är så pass vaken att hon orkar stänga av det. För tyst blir det i alla fall. I tre minuter. Sedan tar ett vanligt pipalarm över. Det stängs inte heller av och går därmed från ett vanligt pipip pipip pipip till ett konstant pipipipipipipipip. I en kvart orkar hon med det. Sedan kommer hon fram. Morran och the Grudges avkomma med tofflor och fläckiga mjukisar. ”God morgon” hesar hon fram. Tror jag i alla fall.
Det spelar ingen roll hur trött jag är. Jag måste bli pigg när jag ser henne. Det handlar om respekt. Det är lite som att man måste äta upp maten på tallriken för att någon hungrig stackare i Afrika inte ska snea. Vissa har det helt enkelt sämre. Andra mycket sämre.

T

tisdag 11 november 2008

Tyska telefonsvarare

Försökte just ringa Theo men han svarade inte. Det gjorde dock hans snuskigt väsande telefonsvarare.
/S

Nu börjas det

Nu har jag börjat bygga på min snickarkarriär med ett litet renoveringsprojekt hos min far. So far so good.

/S

söndag 9 november 2008

En mycket hård hemmakväll.

Jag kan inte komma ihåg sist jag inte var ett vrak på en söndag. Igår bestämde jag mig för att stanna inne. Dels för att jag verkligen behövde sova ut och dels för att visa lite lagmoral på innebandymatchen idag. Lite småsugen på öl och fest gick jag mulen och lade mig klockan halv tolv. Det visade sig dock bli en prövning.

Mellan klockan ett och två fick jag två fyllesamtal av partysugna människor. Jag förklarade läget, fick ta lite skit som ”bangare”, ”nörd” med mera men lyckades ändå somna om och sov gott fram till klockan fyra. Då ringer en brud jag träffade förra fredagen.
- Hej, vad gör du, väckte jag dej?
- Ehrm nej, nej. Jag softar hemma ikväll, kollar på lite film. Ska nog inte gå ut. (Att säga att jag låg och sov skulle så här i efterhand vara det bättre svaret men ni vet hur det är; Man vägrar alltid erkänna att någon väckt en, speciellt när det är en söt tjej på tråden.)
- Okej soft, jag ska på en fest om ett tag och jag är i närheten. Kan jag komma förbi med ett par öl?
- Eeeh… nu? Jaha… jo visst.
- Fint då är jag där om tjugo minuter.
- Eh ok, vi ses då.
”klick”
Okej. Det var ju en otippad twist på kvällen. Jag tänder i taket något förvirrad, går upp, märker att jag luktar fransk kåkfarare under armarna och släpar mig in i duschen. Medan jag klär på mig inser jag att mitt rum inte är i mint condish så jag börjar städa. Klockan kvart i fem ringer det på dörren och hon kommer glatt hoppsandes med öl i händerna. Vi dricker lite, jag spelar pigg och alert och har det faktiskt ganska trevligt. När klockan är sex vill hon att vi ska gå till den där festen. Då säger jag det jag skulle sagt i telefonen; att jag är schweinigt trött och ska upp klockan nio. Det är lugnt med henne och hon säger hejdå.
Klockan halv sju ligger jag i min säng i mitt nystädade rum. Duschad, sallongis och helt klarvaken. Jag tittar lite på ett gammalt Entourageavsnitt, KÄMPAR till mig en timmes sömn och vaknar klockan nio och är INTE glad. Kommer till matchen, folk suckar åt mig för att jag aldrig kan vara i form, jag sover en timme på en gymnastikmatta och spelar sedan en bedrövlig match.
Nu är jag däremot lite piggar och jag tror fanemej att jag hakar på till Bar 25.
God kväll.

Theo

Hört på stan

Jag är inte bara en snäll jultomte som helt spontant skänker klappar till mina vänner. Jag juvlyssnar även på folk.

Igår fick jag höra bra grejer av en småknubbig tjej i fläckig kritvit gåsjacka från Kanada och hennes svartklädda manliga följeslagare.

- Jag fattar inte varför jag inte är så jävla full? Alltså jag ÄR full men inte så JÄVLA full. Jag har lixom druckit nio Breezer!

- Men nio Breezer är väl inte SÅ mycket?

- JO om man HALSAR!

/S

lördag 8 november 2008

Jag får presenter av Stellan!

Min chef Magnus gav mig två plastpåsar som Stellan hade sagt att han skulle ge mig. De innehöll Stellans smutstvätt han inte hann tvätta innan han drog, ett par knöggliga skor, en halv flaska Pitu, ett silvrigt glansigt anteckningsblock, en plastmapp med bankpapper, en prasslig tjejjacka, massa second-hand grejer och sedan måste han av misstag skickat med hans blommiga favoritskjorta i frotté. Jag vet hur glassig han känner sig i den så jag ska se till att ge tillbaka den när jag kommer hem.
Om någon vill ha något av resten av skatterna (förutom Pitun), kom till Treptower Allee 17 så står påsarna på gatan och väntar.



T

fredag 7 november 2008

Salsa

Frukost, mellis och middag med äppelkaka lyckades jag under gårdagen skickligt bjuda in mig själv till. Men ingenting är gratis, priset blev att följa med min middagsvärd och syster på salsadans vid Hornsgatan. Back in the days har jag faktiskt tagit salsalektioner så jag tänkte att det kanske kunde vara okej att stå där och trampa lite med min syster och hennes söta väninna. Men nej, inte över huvud taget. Jag kunde inte hålla takten och ja, jag trampade på väninnans fötter. Det är sällan man är en total nolla men då stod jag bara där, skämdes, svettades och ursäktade mig själv. Jobbigast på länge.
/S

torsdag 6 november 2008

Diss

Upptäckte skottarna ”Glasvegas” under min vistelse hemma i Stockholm för någon månad sedan. Efter en del letande efter detta väldigt hypade bands skiva lyckades jag hitta den på Megastore, och hypen var helt klart befogad. Här i Berlin har jag dock inte sett eller hört mycket om dem. Men det är ju klart. Berlin skriker ju inte direkt indie. Ändå ska jag se dem här den 20e. På det lilla stället ”Magnet” till och med. Ni indienerds i Sverige verkar de skita i. Trist da.

T

onsdag 5 november 2008

Välkommen till Stockholm

Idag har jag fått reda på att min dator är vätskeskadad och att det kommer kosta två och fem att fixa den. Men däremot inte hört ett dugg om vart min fina resväska är. Fasen va nice det hade vart om det var tvärt om. Min dator var i min resväska och jag kunde fixa några vattenskadade femhundringar för den.
/S

De kanske ÄR normala i alla fall...



Kommer fördomarna om att amerikaner är dumma i huvudet försvinna nu när de har röstat fram en svart demokrat? Jag såg inte den punkten i Obamas vallöften men det är nog ett steg åt rätt håll.
"Det vet man ju hur det går när utlänning blir president", analyserade gubben på lunchstället.

T

tisdag 4 november 2008

Äntligen hemma

Efter nästan ett och ett halvt år i Berlin och några flyg fram och tillbaka mellan Stockholm trodde jag att jag hade lärt mig att flyga smidigt. Men nej. Jag kommer sent, har tio kilos övervikt, har glömt ta bort tramporna på min cykel, och lägger passet i väskan jag just checkat in. Äääääh! Panik!
Men på nått underbart sätt satt jag plötsligt i en trång och plastig flygstol på väg hem. Jag somnade direkt och vaknade till min förvåning på Arlanda. Det borde ju egentligen vara något positivt men när min far och bror står och huttrar i Skavsta är det inte det. Tydligen var det dimma där. Tyvärr verkar det inte vara mindre dimma på Arlanda för när jag sen ska hämta min väska har den lustigt nog gått upp i just rök. Svårsmält.
Sammanfattningsvis är jag och Ryan lika rutinerade som senila gamlingar vilket är mycket olämpligt när det är permafrost här hemma och jag bara fick med mig mässingsdräkten och en laptop hit.
/S

Ensam

Jaha, nu har Stellan alltså lämnat mig. Eller han lämnade mig redan imorse så jag har hunnit spendera en dag utan hans orakade närhet. Jag skulle tippa att vi har hängt med varandra 340 dagar av de senaste 365. Vi var som grädden och moset, som Bernard och Bianca, som Ben och Jerry, som Uday och Qusay eller chips och dipp. Så hur blir det nu då? Vi får se. Klockan är ju redan nio och väldigt mycket dags att sova. Är sleten sedan i lördags.



T

måndag 3 november 2008

Typiskt

Och nu blev jag schweinigt sentimental.
/S

Slut

Nu är det plötsligt min sista dag här i Berlin. Ska packa, gå till tandläkaren (igen), jobba, klappa på en av mina bästa vänners nya son, säga hej då till de jag hinner och egentligen gå på en opera. Ser tight ut!

Vad fort det gick.

/S

söndag 2 november 2008

Han kan spela både allan och gitarr

Idag hände något oväntat, Theo började plötsligt skryta för mig. Han berättade stolt om att dom har delad ekonomi på mjölk och mackor i hans kollektiv och att det definitivt var något han tjänar på. ”Igår drack jag en hel liter mjölk till frukost!” Häftigt Theo, verkligen.
/S

lördag 1 november 2008

Sent fylleinlägg

Taddaaaa.

Raclette. Har nån käkat det? Schweinigt ovärt.

Så här kunde man se Stellan smyga runt för någon månad sedan om man inte passade sig.



Gnattt

Theooo