När jag ensam, lite småsloken och framförallt jättetrött begav mig hemåt runt sextiden igår trodde jag att jag skulle vara hemma i min säng någon halvtimme senare. Det kunde jag glömma! Satte mig på första tåget som jag efter fyra stationer skulle stiga av för att byta till ett annat som stannar vid min station. När jag yrvaket slår upp ögonen har jag åkt nästan två mil för långt. Snubblar ur vagnen och börjar försöka orientera mig i b Berlin som stationen insiktsfullt kallas. När jag väl hittat det andra spåret märker jag att det är rostigt och täckt med ogräs, samtidigt som jag förstår att det tåg som just anlänt på det första spåret är på väg hemåt. Bara att sätta mobilen på 20minuter och sova på perrongen, det gick självklart utmärkt. Hoppar på nästa tåg med nytt hopp om min mjuka säng. Vaknar än en går totalt förvirrad och hoppar direkt av tåget för att förstå att jag skulle ha åkt två fula stationer till. Har jag gjort någon illa eller varför måste det skita sig så mycket just idag? Sitter och örfilar mig själv i de sista 25 minuterna hem. Väl framför badrumsspegeln upptäcker jag som plåster på såren att jag ett stort hål i en tand, svär en lång stund, kollar på klockan 09:22, svär mycket mer, men somnar sedan gott.
Nu vill jag att Theo ska komma hem och trösta mig.
/S
1 kommentar:
Yo theo bolin,
jag nämnde för en polare från jobbet som är i berlin nu att du absolut kunde vara taggad på berätta allt som är värt att veta om hur man gör berlin nattetid. Sant?
Isåfall langa nåt nummer han kan nå dig på (du lär ha tappat bort fyra till 19 telefoner sen sist), annars utförlig beskrivning här tack!
kärlek
Sasha
Skicka en kommentar