Karma

I morse var det soligt och fint, humlorna surrade runt blommorna i gräset och en efter en sögs de in i gräsklipparen för att till slut hamna i uppsamligspåsen. Döda eller levande. Det är inte av sadistiska skäl detta sker utan det går helt enkelt inte att vänta ut varenda humla som kommer i ens väg när man ska klippa tusentals kvadratmetrar gräs. Idag fick dock humlorna en redig revansch.

Senare på dagen börjar det regna och medan jag klipper det hala gräset får jag syn på en riktigt snygg tjej som till min stora glädje ger mig ett fint leende. Det blev en kortvarig glädje, för över samma påse som så många humleliv har tagit slut faller jag handlöst ner i det blöta gräset. Plötsligt ville jag ingenting annat än att vara just en död humla.

/Stellan