onsdag 5 maj 2010

Skada

Igår var det dags för mig att göra mig illa. Jag totalramlade på min cykel. Rätt upp i luften, rätt ner på min axel. Så nu försöker jag ringa runt och få ett vettigt svar på om jag ska undersöka den eller inte. När jag ringer hypokondrikernas heta linje: Vårdguiden svarar en kvinna som talar med mig som om jag vore hennes egen son.

- Hej, jag ramlade igår när jag cyklade.
- Åhh nej har du ramlat på cykeln!
- Ja men det känns okej, jag har bara lite ont i axeln.
- Har du ont i axeln?
- Ja.
- Då tycker jag att du ska går till akuten och låta någon kolla på dig.
- Okej men det är ju inte säkert att det är allvarligt.
- Gå dit och låt någon kolla på dig tycker jag.
- Okej.
- Var rädd om dig. Hej då!
- Hej då.

När jag sedan ringer SÖS och försöker boka en tid för att låta någon kolla på mig så blir jag informerad av en snorkig, bitter och direkt dryg kvinna.

- SÖS är ett specialistsjukhus. För att boka tid behöver du då en remiss. Har du det?
- Nej jag sa ju att jag ramlade på cykeln igår.
- Då får du komma hit till akuten och vänta som alla andra.

Som om jag ville tränga mig i kön eller verka förnäm bara för att jag ville boka en tid. Arrrgh!

Nu ska jag skita i axeln och träffa min far om en stund. Efter det mötet kommer jag definitivt ta mig till akuten. Han är nämligen bra nära diagnosen hypokondriker.
/S

Inga kommentarer: